Sture och Ture satt i soffan framför tv`n och tittade på babblarna då Ture plötsligt sa:
– Jag är sugen på något gott att äta, är inte du det också Sture?
– Jo, jag skulle nog vilja ha lite blåbärspaj, sa Sture
– Det har vi nog ingen, sa Ture, men vi kan ju göra en. Vad har man för bär i den pajen?
– Ingen aning, man kanske har apelsiner i den? sa Sture.
Då ingen av dem kunde lista ut vilka bär det skulle vara i en blåbärspaj så fick de ringa till Bosse och fråga, och han förklarade att i en blåbärspaj så hade man ju blåbär så klart.
– Men vi har ju inga blåbär, sa Ture och suckade djupt.
– Inga problem, sa Sture. Vi tar våra cyklar och cyklar ut till stora skogen och plockar lite blåbär!
Strax där efter så var de båda på väg till skogen. De hade sina fina cykelhjälmar på huvudet, för det ska man ha när man cyklar, och de var jätteförsiktiga och såg sig om i trafiken så de inte råkade krocka med någon bil eller någon gammal tant.
Till slut så var de ute ur stan och kom fram till stora skogen. Där var det nästan alldeles tyst och man kunde höra hur fåglarna kvittrade och hur vinden susade i de stora träden. De klev av sina cyklar och tog med sig sina små hinkar som de tagit med hemifrån för att lägga bären i, och sedan gick de ut bland blåbärsriset och började att plocka alla de goda bären som fanns där.
Plötsligt så hörde Ture att någon pratade bakom en stubbe. Han ropade tyst till Sture:
– Kom, det är någon lite filur som pratar bakom den här stubben.
När Sture också hade kommit fram till stubben så tittade de båda bakom den och fick då se en liten tomte som stod och ryckte i en dör som fanns i stubben.
– Dumma dörr, sa tomten. Varför måste du fastna just nu när jag måste gömma mig för de där två jättarna som plockar blåbär i min skog?
– Hörde du, sa Ture. Det finns jättar i skogen! Hjälp, jag vill åka hem!
– Ja, sa Sture, och de plockar visst också blåbär, hu så hemskt!
Då vände sig den lilla tomten mot dem och ropade:
– Hjälp, de elaka jättarna!
– Var då någonstans, ropade både Sture och Ture på en gång.
– Där, ropade den lilla tomten igen och pekade på Ture och Sture.
– Va? Vi är väl inga elaka jättar, sa Ture.
– Nä, vi vill bara ha blåbärspaj, sa Sture.
När Ture och Sture sedan hade förklarat för den lille tomten att de inte alls var farliga så lugnade den lille tomten ner sig och frågade ifall de då kunde vara så snälla och hjälpa honom med dörren till stubben som hade fastnat.
Det gjorde de gärna och som tack för hjälpen så plockade tomten en massa blåbär som han sedan la i deras hinkar. När deras små hinkar sedan var fulla av blåbär så sa de hej då till tomten och cyklade hem igen. Väl var hemma så lagade de en jättestor blåbärspaj som de åt upp på en gång.
Både Sture och Ture blev så mätta att de var tvungna att lägga sig i sina sängar för att vila en stund, och ett tu tre så somnade de båda två, och om ingen har väckt dem så ligger de nog kvar där än och sover och drömmer om den stora blåbärspajen som de åt upp.
Slut!
// Copyright L-G Svensson
Kommentarer