Emil

Sakta och försiktigt kör jag bilen den sista biten till Lönneberga. Den förr så välskötta grusvägen som Emils Pappa höll ordning på, med häst och hembyggd vägsladd, är numera nästan helt igenvuxen. Stora vattenfyllda hål skickar kraftiga stötar upp i bilen och jag hör hur det höga gräset på mitten av vägen släpar mot bilens …
Fortsätt läsa Emil