Timmy stod lutad över motorn på sin formula bil och tänkte hårt. Va fan ska jag ta mej till för att vinna tävlingarna nästa säsong?. Han hade målat upp bilen i fräscha färger, svetsat fast allt som var löst och gjort en grundlig översyn av allt annat som kunde tänkas fått stryk under den gångna säsongen. Nu var det bara motorn kvar. Han var på det klara över att det var mera effekt som krävdes för att kunna ta hem cup titeln nästa år.
Han sneglade bort mot en hylla i garaget där han förvarade diverse slattar av förtunning, T- sprit och andra brännbara vätskor. Fan, tänkte Timmy, allt sånt där brinner ju med mer eller mindre effekt. Undrar ifall det är någon som kollat vad som händer om man sätter sånt här under tryck och sedan antänder det. En vansinnig ide började nu ta form i hans huvud. Ett stort kärl, tänkte Timmy, kanske en trycktank från en lastbil, och sen häller man i en salig blandning av alla möjliga brännbara vätskor i den. Och sen så laddar man i med 20 kg. luft tryck i tanken och sen med en kran så öppnar man och släpper in hela skiten i motorn på fullvarv. Efter en stund var han i full gång med sitt expriment och två dagar senare var det hela klart. Han hade bestämt sig för att prova det hela nästkommande natt borta i grus hålan för att se vad som hände.
Den kvällen la han en liten väckar klocka under huvudkudden och ställde den på ringning klockan två. Sedan somnade han och drömde om när han till folkets jubel fick mota den största prispokal som någon hade sett. På pokalen stod graverat, ”1: pris i Formula Offroad. För en makalös körning med en helt otrolig motor”.
När han stod på prispalen och njöt så hörde han plötsligt ett ihållande ringande någonstans ifrån. Timmy slog upp ögonen och stängde sedan snabbt av klockan. Han tittade mot Anne, men hon hade inte vaknat. Så tyst som möjligt klädde han på sig och gick sedan ner och satte sig i bilen. Han hade sagt till Anne kvällen innan , när hon frågat varför han kört upp Pegolas på släpkärran, att han bara ville se att den fick plats på släpkärran med dom nya däcken.
Han satte sig i bilen och körde mot grushålan. Det var en stjärnklar natt och det var fullmåne, det är bra tänkte Timmy , då får jag lite ljus så jag kan se vart jag kör. Väl framme i grushålan så parkerade han bilen och gick sedan upp i Pegolas för att starta och köra av kärran. Han tittade på det extra reglaget som han hade satt dit för att styra sin nya uppfinning. Det var en enkel kulkran som han hade monterat dit, för att komma ihåg när det var stängt och öppet så hade han satt dit två bilder om varsin sida om handtaget. En bild på en mus och en på Arnold Swatzenegger. ”Are you a man or a mouse?” tänkte han.Ja vi får väl se.
Han slog på huvudströmbrytaren och alla mätarna började att lysa i den klara natten. Sakta tryckte han ned startknappen och den tysta natten genomskars av startmotorns gnagande läte. Plötsligt vrålade den stora V8:an igång och ett mäktigt dån ljöd ur de öppna heddersena. Han la i backen och körde av kärran. Han klev ur bilen och lät den gå på tomgång medans han tog på sig sin föraroverall och hjälmen. Han gick fram till Pegolas och kollade mätarna, vatten tempen var uppe på 70 grader och oljetrycket var okey. Han ålade sig in genom burens öppning och spännde sedan fast sig med säkerhetsbältena. Timmy förde handen mot växelväljaren och när han fick i driven så sjönk motorvarvet något och Pegolas ryckte till. Han gav lite gas och bilen började att röra sig och han styrde mot den värsta backen i hela grusgropen. När han var framme vid den punkt där han tyckte det var lämpligt att starta, så släppte han gasen och blev stående en stund. Inte för att han brukade bli nervös, men nu var det som om det killade lite extra i magen ialla fall. Nä, va fan, tänkte han. Här kan jag ju inte stå hela natten heller.
Timmy kollade mätarna en gång till och sedan tryckte han resolut gaspedalen i botten. Pegolas svarade med ett fruktansvärt vrål och paddeldäcken började att ösa sand bakom sig. Han närmade sig snabbt den del i backen där lutningen var nästan 90 grader. Han greppade handtaget till kulkranen och med ett, nu jävlar, så vred han om. Motorn hostade till för ett ögonblick, och Timmy han att tänka att detta kommer aldrig att funka, när plötsligt ljudet ifrån avgasrören ändrade sig markant. Det började med ett svagt vinande som strax övergick till ett värre ljud än vad som kommer ifrån två stycken jet motorer på ett flygplan. Timmys avgasrör slutade strax bakom mitten på Pegolas och nu stod det som 20 meter långa svetslågor ur dom. Kraften som hade kommit när Timmy vridit om handtaget hade nästan gjort honom medvetslös. Han såg hur kanten på backen närmade sig oerhört snabbt och han vred snabbt av huvudströmbrytaren och släppte gasen för att inte flyga så högt som han trodde att det fanns risk för, när han gick över kanten. Paniken slet i honom när han märkte att Pegolas forsatte att vråla, fastän allt var avstängt. Med en otrolig hastighet och med rytande motor så gick Timmy över back krönet. Nu kommer det att bli ett jävla nedslag, tänkte han och beredde sig på det värsta. Det var bara det att Pegolas fortsatte upp genom den svarta natten. Avgas rören tjänade som två raketer och med en ökad hastighet så försvann han bort mot horisonten. Sedan den natten är det ingen som har sett Timmy. Fast en del kvällar, när det är så där tyst och stilla ute. Då kan man höra ett mäktigt vrålande ifrån himla valvet, ljudet påminner om en topp trimmad V8:a som har fastnat på fullvarv.
THE END !
Copyright L-G Svensson 2016
Kommentarer